.

Lillen ligger ute och sover i vagnen å nu kan jag passa på att blogga, de har varit fullt upp på sista tden...igen.
Akuten i Lördags kväll/natt. Stan hit och dit på möten. Och så klämer jag in träningen där emellan.
Men Hugo är ju prio 1 så att leka och underhålla honom, gå ut och upptäcka saker och mysa får mig att vara ner och slappna av mellan varven. Men sen dom stunder han sover ska jag hinna tvätta, städa, diska, vika tvätt och även se till så att jag själ inte stinker skit så jag ska hinna duscha däremellan också. Åh vad jag vill att Peter ska vara helt bra nu! Han gör sitt bästa och hjälper till så mycket han förmår och de uppskattar jag, de betyder mycket.
Han har ju också ett späckat schema, de är sjukhusbesök 3 dagar vissa veckor, 3 dagar i veckan är de rehab och sen ska han hinna vara hemma och ta de lugnt också. Men vi klarar de, så länge vi finns för varandra så klarar vi de banne mig. Hugo lyser upp allt, varje gång han kollar på oss och ler så smälter mitt hjärta. så jävla vackert, och är han skrattar högt och länge då dör jag litegrann av stolthet.

Imorgon ska vi på babysim, de kommer bli asbra, lillen älskar ju att bada och plaska i vattnet så han kommer tycka att de är jättekul. Sen blir de babymys på kvällskvisten. Torsdagar=bebisträff. 

Hugo är stor nu, 3 månader på lördag och 5kg tung, inte illa. Han har smakat morotspurè och blev helt till sig av smaken, men blev riktigt jävla sur när han bara fick en halv sked. Så nu vet vi att han gillar banan och morot iallafall :)
Han sover mindre nu och upptäcker mer saker, och är otroligt stark i små benen,håller vi bara i handen på han står han och sakta men säkert förflyttar han ena foten efter den andra framåt. Pratar och diskuterar med oss hela tiden, skäller på oss om vi råkar göra nåt han inte tycker passar och tar fram dom arga ögonen om de behövs.
Greppar saker har han börjat gjort också, och försöker fortfarande att rulla från rygg till mage men armen sitter ivägen även nu, men de är nära, jävligt nära.

Och vi då, jag och Peter får våran tid tillsammans på kvällarna eftersom Hugo har som rutin att lägga sig i sn säng kl 21, de är riktigt skönt att han är så lugn och att vi får ta hand om varandra bara jag och Peter. De behövs, och speciellt nu när vissa dagar kan vara lite svåra, jag hatar när Peter har ont. Jag önskar att jag kunde pussa bort de onda.  Men nu är de inte så och vi får ta vara på dom dagar då de är riktigt bra istället.
Men vi mår bra iallafall, de som inte dödar de härdar.

På fredag kommer mi älskade Linda hit och vi ska sätta i ny hårförlängning så jag blir fin till dopet, sen på Lördag packar jag och Linda in grabbarna i bilen och tar en tripp till Sundsvall, vi behöver komma bort härifrån och göra nånting kul. De är vi värd.  Och vi kunde inte hitta en bättre resepartner än Linda. Fan va roligt vi kommer ha!

Söndag blir de att börja baka kakor till dopet, blir nog en heldag med bak och kladd.

Nu ska jag passa på att läsa en bok innan Hugo vaknar.



Morgonstund :)


Barnprogram!!




bara mys!

Tiden springer iväg, jag tror jag har tappat en bit av verkligeheten.
Vi har nog stängt in oss i en liten bubbla jag Peter och Hugo.
Men nu gör vi ett försök till att spräcka bubblan och komma tillbaka till vardagen.

De har varit några intensiva dagar ändå, vi har varit på sjukhuset fram och tillbaka ett antal gånger, kommer alltid hem med samma arga humör. Men nu dom senaste dagarna har de vänt och vi börjar se en ljuspunk på de hela, allt kan bara bli bättre nu.

Och Hugo då, underbara barn!
Han fyller 3 månader på lördag, väger 5070g och är 57cm lång. Storpojke nu.
Vänder sig på sidan men den nedrans armen är fortfarand ivägen för att han ska rulla runt helt:)
Han älskar att ligga i babygymmet och leka. Ibland leker han argaleken med apan som hänger där, han kan ligga pch blänga surt på den där jävla apan hur länge som helst, verkar nästan som att han tror att apan ska sluta stirra om han tar fram sina arga ögon. Men apan vinner alltid duellen.
Roligast är de nog när han fejk grinar och vill att man sa tycka synd om honom, då åker mungiporna neråt och så låter han ungefär såhär, huhuhu höööö hu hu hu, uuuuu. sen kollar han på mig med blanka stora sorgsna ögon och jag dör lite för han är så söt.
Imorgon ska vi på informationsmöte för babysimmet. Och den 28:de har vi första badet! Spännande!
Ja, jag skulle kunna skriva tusen rader till om Hugo, för de händer nåt nytt med han varje dag, men de får bli en annan gång:)

Började rensa våran hem och förråd på massa skitsaker som vi sparat med oss i alla flytter.
Hade ca 15 kartonger i förrrådet varav 3st är kvar nu. Jag har slängt kläder i mängder,har inte orken till att lägga ut på blocket och sånt där, att tjäna lite extra pengar på sidan om är tydligen inte min grej. dumt men sant.
Och nu ska jag bara ta mig för att åka på sopstationen och slänga allt, annars hanar de u nere i förrådet ien, och de skulle vara jävligt onödigt.

Tatuerade mig i Fredags också, första sittningen tog 6 timmar, andra är den 15:de november. Kommer bli galet jävla bra när den är klar. fast den är redan sjukt snygg, är riktigt imponerad av alla olika skuggningar.

Snart är de dags för dop också, Hugo har fått testat dopklänningen och herregud va gullig han är i den.
Tror att jag har fått till all planering, så de blir nog en skitbra dag. Han döps på allhelgonas dag, fast de egentligen inte anses vara lämpligt.

Den här veckan har vi ganska fullt dagsschema, måste in till stan tisdag, onsdag och torsdag. Möten hit och dit, köpa badblöja åt plutten och till tatueringsstudion för att fota tatueringen så att vi kan kolla om den ska ha lite färg i sig eller om den ska förbli black and grey. Kvällarna är ju fria som tur är, då har man tid att träffa nära och kära
och mysa med familjen.

Har haft Sara och lille Melwin på besök förra veckan också, riktigt trevligt, hade ett litet barnvagnsrace på kvällskvisten men tog oss inte ann fästebacken, de får bli en annan gång.
Melwin är så söt, och Hugo är verkar så nyfiken på honom. Ibland kan dom ha heta debatter, och sen blir båda helt färdig och somnar. De tar hårt att vara liten.

pppuuh, fan vilket inlägg de blev.
De blir väl så när man inte skrivit på ett tag.
Men nu fan ger jag upp!


Skumbad gillas!

hejhopp.

Har inte hängt med alls. nu är den är dagen snart slut, men klev inte jag nyss upp ur sängen för att börja min dag? tydligen inte.

Jaja, vad har vi hunnit gjort den här korta dagen då?
Hugo har sovit ute två ggr idag, han sover alltid som en stock är han sover ute, vilket är förbnnat skönt för då hinner jag göra massa saker utan att vara rädd för att väcka honom. Fast egentligen behöver jag inte vara rädd att han ska vakna, ju högre ljud, ju bättre sover han.
Har hunnit handla hem lite mat, tränat, städat, ätit god mat med käraste, myst och lekt med hela familjen.
ja jag har fan hunnit med endel idag, är väl därför de gått så fort allting.
Hugo somnade för natten kl 9 som vanligt, och vi får våran egen tid tillsammans jag och Peter, som varje kväll. skönt att han håller sina hyffsat bra pojken :) Sover mest hela nätterna, någon natt får jag lov att mata han en gång. Ibland kan han även få för sig att ligga och bara prata med mig en stund mitt i natten bara för att senare trycka ur sig allt han har i sin lilla kropp (hur får allt plast i den btw?!!?? och sen när börjar jag skriva om barnbajs varje dag i min blogg?! de här börjar gå för långt!!) le lite, och somna direkt. Och jag får ju såklart kliva upp och ja ni vet...ibland tror jag att han gör de bara för att visa mig att varje natt inte är en dans på rosor när man har en liten.

Nu är de snart läggdags, morgondagen väntar.
Då ska jag göra en god gärning för en gång skull.
Sen får vi kanske finbesök av Sara och lilla Melwin.
Japp nu ska jag lägga mig för att få lite skönhetssömn.

sovgott.



på promenad. de gillas!




Läggdags, napp och snuttefilt är viktigt tydligen :)

Gonatt.

Nu är hela familjen hemma. Alla 3. Äntligen!

Va ju i Umeå för ca 2 veckor sen, Peter opererades och jag, Hugo och mamma bodde i husbilen på parkeringen.
Mycket komplikationer, mycket stress och oro.
Klockan va inte min vän under vistelsen, tiden smög sig sakta fram när man vänta på att besökstiden skulle börja, när den väl kom så rusade tiden iväg allt för fort. Varje gång telefonen ringde och visade dolt nummer började jag svettas. Men för Hugos skull försökte jag vara lugn och sansad. Gick väl sådär.
Känndes hård och uruselt att åka hem före Peter, kändes som vi borde vart där hela tiden, men när vi kollade upp priser för sjukhushotellet insåg vi att de vart för dyrt, trodde vi, fick reda på när Peter skulle åka hem en vecka eftetråt att vi kunde fått bott där för 80kr natten, inte 980kr som dom först påstod. idioter.
Så vi hade alltså kunna stannat och varit där med Peter hela tiden om vi bara hade fått rätt information.
Men nu är de gjort och Peter kom hem i lördags, nu börjar rehabliteringen.
De är jävligt tungt att se han ha så in i helvete ont, och jag kan inte göra nåt åt de.
Förutom att springa och hämta piller. Funderar starkt på att skaffa mig en sjukskötersedräkt.

Ja, men nu är vi som sagt hemma och tar de lugnt, Hugo ler och skrattar mycket, vilket är superkul.
Och herrejävlar pojken har redan blivit 2 månader, väger ca 4600g och sparkar sig fram på golvet.
Han har även bestämt sig för att ha naken tid på morgonen, då ligger han på sin vita tigermatta och sprattlar  en timme ungefär, pratar, skrattar och har sig. Han har även fått sig ett babygym som prasslar, spelar musik och har starka skrikiga färger. skitsnyggt haha. De händer mycket nu, han gör nya saker varje dag och kan snart sitta själv som de verkar. De går som sagt undan här.

Idag har vi filmdag, sen ska vi ut en sväng så vi får oss lite frisk luft :)
Nu ska jag umgås med min älsklingar!






På sjukhuset i Umeå, tvn vusade tydligen ett jääääteintressant program :)

Mer musik mooorsan!!!!

hejhopp.