.

Men hurra! Just vad jag behöver nu, bli sjuk. Jag har inte tid, jag kan inte missa en enda dag med jobb.
Jag kan inte prata eller äta pga att jag har två apelsiner i halsen eller ja de känns så iallafall, synd om mig!

Helgen har varit världelös, eftersom jag inte har mått nå bra så har de inte blivit så mycket gjort, eller ja jag har gjort de jag kan, packat lite och städat, men de är väl de ända som har hänt här hemma. Känner mig ensam och oviktig. Sen jag blev gravid så har många av mina vänner slutat höra av sig, jag är väl inte lika roligt när jag inte kan dricka alkohol och gå ut på krogen. De sker jävligt många förändringar nu i mitt liv, men de känns som att de bara är jag som ska anpassa mig till dom, igår fick jag sån kramp i magen att jag trodde att jag skulle mista barnet bara för att jag hade tänkt negativa saker om allt, som att min kropp stötte bort de. Och jag tror att kroppen gör de om man inte är riktigt tillfreds med situationen. Man ska inte behöva känns sig olycklig, ensam och bortglömd för att man gör några ändringar i livet.

nu blir jag bara förbannad.