.

De blev inget jobb idag, mådde som en överkörd padda imorse när klockan ringde.
Örat värkte eller de värker och huvudet va i sprängnings läge.
Så nu har jag sovit ett tag, knaprat lite alvedon, tyckt synd om mig själv, men ingenting hjälper.
Har försökt äta lite fil också, hade jag inte varit gravid hade jag totalstruntat i att äta när jag mår såhär, för de mesta kommer upp lika snabbt igen, men som sagt jag har ju inte bara mig själv att tänka på, men allt ätbart gör ju illamåendet värre, och de värsta är att jag är själv hemma, de är ALLTID bättre att ha sin käraste hemma så man kan få lite sympati. Men nee, ingen är här och tycker synd om mig, inte ens katten vill vara hemma med mig.
Jag är skitjobbig när jag är sjuk kan jag ju erkänna. Mesig och handikappad.

Dags att försöka sova lite mer...